Ring för stöd 010-703 09 09

Lördagar 14:00 - 16:00

Vi har en chatt!

Chatten är öppen måndagar och torsdagar 18:00 - 21:00

Läs mer

Att flytta till ett nytt hem

Yasmins livsberättelse

1997 föddes jag, en flicka i Irak. Men det var inte bra, förstfödda ska vara en son. Jag var en skam, oälskad och oönskad.

När jag var 4 år gammal, bröt min pappa min näsa. Pappa och hans kusiner utsatte mig för sexuella övergrepp, våld, psykiskt och fysiskt. Dem våldtog min mamma och min lillasyster föddes.

5-6 år, under mina 6 år flyttade jag fram och tillbaka, till mormor och morfar. Pappa stack från Irak och mammas psykiska sjukdom blev värre.

Lilla flicka om du hoppar från taket, så kommer du att flyga.

7-8 år, Saddam Hussien krig. Barnen togs ifrån för att kriga, jag gömde mig i garderoben. Det var fattigdom, blod och kroppsdelar på marken. Jag var rädd, hungrig och hade dödsångest.

9-10 år, pappa hör av sig och lever. Han sa att han förändrats, han bodde nu i Sverige och ville att vi skulle komma dit. Hela familjen kände glädje och tänkte att allt skulle nu bli bra.

11 år, vi flyttade till Sverige och blev inlåsta i en lägenhet, i två månader. Där blev jag utsatt för fler våldtäkter och misshandel. Mamma började må sämre, allt var en besvikelse. Det var ett fängelse, vi blev kontrollerade, manipulerade och det var en stor smärta.

12 år, jag anmälde mina föräldrar till socialtjänsten. Jag fick vänta en månad i oro, sedan blev jag omhändertagen. Jag tog av mig slöjan och blev fri.

13-14 år, jag flyttade till fyra olika familjehem och en av dem var ett boende. Det femte stället var ett flickhem i Skövde, tjejerna som bodde där blev min familj. Under denna tid träffade jag min första kärlek och upplevde kärleken för första gången.

15-16 år, jag flyttade runt och blev inlagd på psyket. Jag hoppade av skolan och till sist blev jag familjehemsplacerad, där började jag gymnasiet igen.

17-18 år, jag fick äntligen uppleva familjekärlek. Jag började bearbeta trauman och hoppade av skolan en gång till. Jag mådde dåligt och blev inlagd på psyket igen. Mina biologiska syskon blev kidnappade till Irak och jag fick även uppleva min första hjärtesorg.

Idag är jag 21 år och jobbar på en tandläkarklinik. Jag bor fortfarande i samma familjehem, det är fortfarande saker jag bearbetar. Idag bloggar jag även och är aktiv i olika tjejgrupper, jag önskar att jag kan hjälpa andra i framtiden.

livsbr

Fel!

Så här ska det INTE vara

1997 föddes jag, en flicka i Irak. Men det var inte bra, förstfödda ska vara en son. Jag var en skam, oälskad och oönskad.

När jag var 4 år gammal, bröt min pappa min näsa. Pappa och hans kusiner utsatte mig för sexuella övergrepp, våld, psykiskt och fysiskt. Dem våldtog min mamma.

Barnen togs ifrån för att kriga, jag gömde mig i garderoben. Det var fattigdom, blod och kroppsdelar på marken.

Vi flyttade till Sverige och blev inlåsta i en lägenhet, i två månader. Där blev jag utsatt för fler våldtäkter och misshandel.

Vi blev kontrollerade, manipulerade och det var en stor smärta.

Mina biologiska syskon blev kidnappade till Irak

Rätt!

Så här SKA det vara

Varje stat ska säkerställa skydd och omvårdnad av barn som berörs av en väpnad konflikt. Barnkonventionen artikel 38.

Barn som har utsatts för vanvård, utnyttjande, övergrepp, tortyr eller väpnade konflikter har rätt till rehabilitering och social återanpassning. Barnkonventionen artikel 39.

Varje stat ska förhindra bortförande och försäljning av, eller handel med, barn. Barnkonventionen artikel 35.

Barn ska skyddas från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Barnkonventionen artikel 34.

Barn har rätt till lek, vila och fritid. Barnkonventionen artikel 31.

Barn har rätt till social trygghet samt till statligt stöd, ifall föräldrar eller annan vårdnadshavare saknar tillräckliga resurser. Barnkonventionen artikel 26.

Varje stat ska regelbundet se till att ett barn som är omhändertaget av myndigheter behandlas väl. Barnkonventionen artikel 25.

Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas. Barnkonventionen artikel 24.

Barn som av olika anledningar inte kan bo kvar i sin hemmiljö har rätt till skydd och stöd från staten, samt rätt till ett alternativt hem. Barnkonventionen artikel 20.

Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp. Barnkonventionen artikel 19.

Barn har rätt att utöva vilken religion de vill, eller ingen alls. Barnkonventionen artikel 14.

Varje stat ska bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet. Barnkonventionen artikel 11.

Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Barnkonventionen artikel 6.

Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen artikel 2.

Berättelser från andra

  • Anna 18 år, på mötet ljög jag och sa att allt är bra.

    Läs hela berättelsen
  • Ester 15 år, jag fick inte chansen att säga hejdå till mamma.

    Läs hela berättelsen
  • Dina rättigheter i en video och hur det går till när man ska placeras.

    Läs hela berättelsen
  • Anton 15 år, när jag var hos henne fick jag sämre hälsa, mycket skräpmat och tv-spel.

    Läs hela berättelsen
  • Isabella 18 år, socialtjänsten blev indragen och jag kände mig oförstådd.

    Läs hela berättelsen
  • Ramin 18 år, berättar om sin flykt till Sverige och om alla boenden han bott på.

    Läs hela berättelsen
  • Zara 20 år, jag började tro att det var fel på mig.

    Läs hela berättelsen
  • ”Jag har aldrig fått ett godnatt sms eller en godnatt kram”

  • ”Jag placerades på egen begäran när jag var 16 år gammal. Jag kände till vad ett familjehem var och sa att jag ville till ett sånt när jag kom till slutna psykiatriska vården. Jag kraschade totalt i en trappuppgång, berättade för polisen och skjutsades till psykiatrin”

  • Moa 16år, flyttade från familjehem till elevboende.

    Läs hela berättelsen
  • Johanna 16 år, jag är evigt tacksam för att jag vågade berätta, om hur jag egentligen hade det.

    Läs hela berättelsen
  • Sam 15 år, det var många gånger jag rymde hemifrån.

    Läs hela berättelsen
  • Katja 15 år, önskade att jag hade någon som lyssnade istället för att ge mig medicin.

    Läs hela berättelsen
  • Klara 18 år, berättar om sina olika placeringar och framtidsplaner.

    Läs hela berättelsen
  • ”Min placering har fungerat bra, för att jag också får träffa mina föräldrar. Jag är hos min pappa varannan helg och där finns det mycket djur att mysa med. Mamma träffar jag varje lov och också skriver med. Hon brukar skicka godnatt sms till mig och kärleksfulla memes”.

  • Albin 17 år, när det var dags för mig att flytta in, fick jag inreda rummet precis som jag ville.

    Läs hela berättelsen
  • Maja 20 år, jag har hittat min familj nu och kunde inte vara mer glad för dem.

    Läs hela berättelsen
  • Här kan du läsa mer om vad en akut-och frivillig flytt innebär, samt om vad en uppväxtplacering är.

    Läs hela berättelsen
  • Sigrid 19, domstolen bestämde att jag skulle bo hos pappa. Hos mamma var jag glad och där hade jag önskat att få bo.

    Läs hela berättelsen
  • Vi presenterar olika typer av hem, som du som ung kan få flytta till. Var du flyttar någonstans, beror på vad för slags problematik det finns i ditt liv.

    Läs hela berättelsen
  • Alexander 17 år, du får aldrig förlora din starka kraft eller din tillit till dig själv.

    Läs hela berättelsen
  • Vanja 20 år, berättar om sin resa mellan olika hem och om att hon tillslut började att tänka mer på sig själv.

    Läs hela berättelsen
  • ”Jag bodde i ett annat hem tidigare, där trivdes jag mycket bättre. Jag och min lillebror bodde där ihop, men sedan blev mannen sjuk och vi fick flytta. Nu bor vi i olika hem, jag saknar det gamla hemmet det kändes mer som hemma”.

  • Veronica 16 år, berättar om sina olika placeringar hos släkt, familjehem och jour-hem.

    Läs hela berättelsen
  • ”Vi vet inte riktigt varför vi blev placerade, socialen kom hem en dag till pappa och sen flyttade vi”