Att inte kunna säga hejdå
Jag flyttade till mitt familjehem ett dygn efter att jag fick vetskapen om att jag skulle flytta. I efterhand har jag fått reda på att det var för att minimera risken att jag skulle rymma (vilket jag tycker är en så dålig anledning). Jag var i alla fall hemma hos en kompis när jag fick reda på placeringen, vilket gjorde att jag inte kunde säga hejdå till min mamma. Jag visste att jag skulle få chansen att träffa henne efter placeringen, men jag hade så gärna velat ha möjligheten att kunna sitta framför henne och förklara varför jag inte skulle komma hem. Hon hade redan förlorat en dotter, och jag ville inte att hon skulle förlora en till.
Så här ska det INTE vara
Jag var i alla fall hemma hos en kompis när jag fick reda på placeringen, vilket gjorde att jag inte kunde säga hejdå till min mamma.
Så här SKA det vara
Barn som av olika anledningar inte kan bo kvar i sin hemmiljö har rätt till skydd och stöd från staten, samt rätt till ett alternativt hem. Barnkonventionen artikel 20.
Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad. Barnkonventionen artikel 12.
Berättelser från andra
Anna 18 år, på mötet ljög jag och sa att allt är bra.
Läs hela berättelsenAnton 15 år, när jag var hos henne fick jag sämre hälsa, mycket skräpmat och tv-spel.
Läs hela berättelsenDina rättigheter i en video och hur det går till när man ska placeras.
Läs hela berättelsenIsabella 18 år, socialtjänsten blev indragen och jag kände mig oförstådd.
Läs hela berättelsenRamin 18 år, berättar om sin flykt till Sverige och om alla boenden han bott på.
Läs hela berättelsenZara 20 år, jag började tro att det var fel på mig.
Läs hela berättelsenMoa 16år, flyttade från familjehem till elevboende.
Läs hela berättelsen”Jag har aldrig fått ett godnatt sms eller en godnatt kram”
”Jag placerades på egen begäran när jag var 16 år gammal. Jag kände till vad ett familjehem var och sa att jag ville till ett sånt när jag kom till slutna psykiatriska vården. Jag kraschade totalt i en trappuppgång, berättade för polisen och skjutsades till psykiatrin”
Sam 15 år, det var många gånger jag rymde hemifrån.
Läs hela berättelsenKatja 15 år, önskade att jag hade någon som lyssnade istället för att ge mig medicin.
Läs hela berättelsenJohanna 16 år, jag är evigt tacksam för att jag vågade berätta, om hur jag egentligen hade det.
Läs hela berättelsenKlara 18 år, berättar om sina olika placeringar och framtidsplaner.
Läs hela berättelsen”Min placering har fungerat bra, för att jag också får träffa mina föräldrar. Jag är hos min pappa varannan helg och där finns det mycket djur att mysa med. Mamma träffar jag varje lov och också skriver med. Hon brukar skicka godnatt sms till mig och kärleksfulla memes”.
Maja 20 år, jag har hittat min familj nu och kunde inte vara mer glad för dem.
Läs hela berättelsenAlbin 17 år, när det var dags för mig att flytta in, fick jag inreda rummet precis som jag ville.
Läs hela berättelsenVi presenterar olika typer av hem, som du som ung kan få flytta till. Var du flyttar någonstans, beror på vad för slags problematik det finns i ditt liv.
Läs hela berättelsenHär kan du läsa mer om vad en akut-och frivillig flytt innebär, samt om vad en uppväxtplacering är.
Läs hela berättelsenSigrid 19, domstolen bestämde att jag skulle bo hos pappa. Hos mamma var jag glad och där hade jag önskat att få bo.
Läs hela berättelsenAlexander 17 år, du får aldrig förlora din starka kraft eller din tillit till dig själv.
Läs hela berättelsenVanja 20 år, berättar om sin resa mellan olika hem och om att hon tillslut började att tänka mer på sig själv.
Läs hela berättelsenVeronica 16 år, berättar om sina olika placeringar hos släkt, familjehem och jour-hem.
Läs hela berättelsenYasmin 21 år, berättar om flytten till Sverige och om sin tid i Irak.
Läs hela berättelsen”Jag bodde i ett annat hem tidigare, där trivdes jag mycket bättre. Jag och min lillebror bodde där ihop, men sedan blev mannen sjuk och vi fick flytta. Nu bor vi i olika hem, jag saknar det gamla hemmet det kändes mer som hemma”.
”Vi vet inte riktigt varför vi blev placerade, socialen kom hem en dag till pappa och sen flyttade vi”