Ring för stöd (Onsdagar kl. 8.30 – 16.30 & Torsdagar kl. 8.30 – 12.30) 073-393 66 64

Läs mer

Stöd för dig som är 13 - 30 år

Läs mer

Att flytta till ett nytt hem

Jag är glad att vi överlevde

Jag är född i Iran, men mina föräldrar är från Afghanistan. När jag var 14 år blev det problem, vi utsattes dagligen för rasism och det gjorde att vi behövde fly. Jag och min familj försökte ta oss från Iran, till ett tryggare land. Flykten från Iran började med att vi åkte bil till i närheten av Turkiet, därifrån tog vi en båt till Grekland. Vi var en vecka i Grekland, för vi behövde hitta någon person som kunde visa oss vägen vidare. Vi fick hjälp genom en lastbil att ta oss till Österrike, därifrån åkte vi till Sverige.

Flykten tog väldigt lång tid och det var en lång väg, både till fots, med båt och bil. Hela flykten tog oss 45 dagar. När vi nådde Sverige var jag väldigt trött, men glad att vi överlevt. Vi befann oss i Malmö och resan fortsatte med buss till Skellefteå. Det första vi gjorde när vi kom fram, var att gå till Migrationsverket med hopp om att dem kunde ge oss tillfälligt boende. I Skellefteå var vi ungefär en vecka, sedan hade Migrationsverket hittat en ny kommun till oss att flytta till, Farsta i Stockholm. Jag minns inte exakt allt, men någon gång därefter fick jag flytta till mitt första familjehem i Kallhäll. Det hemmet var inte alls bra, familjehemspappan lämnade oss ensamma och reste iväg utomlands. Det var en gång hans son tittade till oss och en annan gång kom socialtjänsten på oväntat besök. Dem såg hur vi hade det och blev väldigt arga. Detta resulterade i att jag blev förflyttad till ett nytt familjehem, i Uppsala. I detta hem bodde jag 10 månader och jag fick även börja skolan. Jag trivdes jättebra, men socialtjänsten var inte nöjda och jag fick flytta ytterligare en gång till, denna gången till Stockholm.

I Stockholm blev jag förflyttad till ett flyktingboende, alla var flyktingar som bodde där. De gav oss 500 kronor i veckan till att kunna köpa mat. Alla var snälla mot varandra, men det var en del orättvisor bland ungdomarna. Under denna tid gick jag även i skolan. Men jag kände mig inte helt trygg, så jag fick flytta till ett familjehem. Men där stannade jag bara en månad, dem var inte bra. De vuxna tog inte ansvar, de brydde sig inte om mig. Jag berättade allt för min socialtjänst handläggare, då tittade de efter ett nytt hem till mig och så flyttade jag vidare, i Stockholm. I det hemmet var det jättebra, men jag mådde inte alls bra, då en vän nyligen tagit livet av sig. Jag skolkade mycket och hade det kaos i mitt rum. Jag var där i 6 månader, sen bestämde min socialtjänst att jag skulle få flytta till ett annat boende. Det var en lägenhet med personal, men jag blev sämre i mitt mående och ångesten tog över. Jag förstörde lägenheten, skar mig, skolkade och kunde inte sova på nätterna. Efter ett hot, sa min socialtjänst handläggare att detta inte går och blev förflyttad till ett HVB-hem.

På HVB-hemmet bodde jag i 1 år och 8 månader, där var det jättebra. Jag fick äntligen hjälp, två psykologer som jag kunde prata med och bearbeta saker. Jag fick även diagnosen autism. Skolan återvände jag till, jag skötte mig och allting gick bra. Min socialtjänst hade lovat mig, att om jag skötte mig så skulle jag få en lägenhet. Jag gjorde allt de bad mig om och idag har jag precis flyttat till min egna lägenhet. Idag mår jag okej, pandemin förstör just nu min framtid, ingen skola osv. Jag hoppas att jag om tre år tagit examen från handelsprogrammet.

Ramins livsberättelse, om han när han kom till Sverige och sina olika flyttar mellan hem.

Fel!

Så här ska det INTE vara

Det hemmet var inte alls bra, familjehemspappan lämnade oss ensamma och reste iväg utomlands. Varje stat ska regelbundet se till att ett barn som är omhändertaget av myndigheter behandlas väl. Barnkonventionen artikel 25.

Jag blev förflyttad till ett nytt familjehem, i Uppsala. I detta hem bodde jag 10 månader och jag fick även börja skolan. Jag trivdes jättebra, men socialtjänsten var inte nöjda och jag fick flytta ytterligare en gång till. Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad. Barnkonventionen artikel 12.

Rätt!

Så här SKA det vara

I Skellefteå var vi ungefär en vecka, sedan hade Migrationsverket hittat en ny kommun till oss att flytta till, Farsta i Stockholm. Barn på flykt har rätt till skydd, och hjälp att spåra och hitta sina föräldrar eller andra familjemedlemmar. Barnkonventionen artikel 22.

Jag flytta till mitt första familjehem i Kallhäll. Barn som av olika anledningar inte kan bo kvar i sin hemmiljö har rätt till skydd och stöd från staten, samt rätt till ett alternativt hem. Barnkonventionen artikel 20.

Jag fick även börja skolan. Barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk, kostnadsfri och tillgänglig för alla. Barnkonventionen artikel 28.

Jag fick äntligen hjälp, två psykologer som jag kunde prata med och bearbeta saker. Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas. Barnkonventionen artikel 24.

Jag fick även diagnosen autism. Barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv samt hjälp att aktivt delta i samhället. Barnkonventionen artikel 23.

Berättelser från andra

  • Anna 18 år, på mötet ljög jag och sa att allt är bra.

    Läs hela berättelsen
  • Anton 15 år, när jag var hos henne fick jag sämre hälsa, mycket skräpmat och tv-spel.

    Läs hela berättelsen
  • Ester 15 år, jag fick inte chansen att säga hejdå till mamma.

    Läs hela berättelsen
  • Dina rättigheter i en video och hur det går till när man ska placeras.

    Läs hela berättelsen
  • Isabella 18 år, socialtjänsten blev indragen och jag kände mig oförstådd.

    Läs hela berättelsen
  • Zara 20 år, jag började tro att det var fel på mig.

    Läs hela berättelsen
  • Moa 16år, flyttade från familjehem till elevboende.

    Läs hela berättelsen
  • ”Jag har aldrig fått ett godnatt sms eller en godnatt kram”

  • ”Jag placerades på egen begäran när jag var 16 år gammal. Jag kände till vad ett familjehem var och sa att jag ville till ett sånt när jag kom till slutna psykiatriska vården. Jag kraschade totalt i en trappuppgång, berättade för polisen och skjutsades till psykiatrin”

  • Sam 15 år, det var många gånger jag rymde hemifrån.

    Läs hela berättelsen
  • Katja 15 år, önskade att jag hade någon som lyssnade istället för att ge mig medicin.

    Läs hela berättelsen
  • Johanna 16 år, jag är evigt tacksam för att jag vågade berätta, om hur jag egentligen hade det.

    Läs hela berättelsen
  • Klara 18 år, berättar om sina olika placeringar och framtidsplaner.

    Läs hela berättelsen
  • ”Min placering har fungerat bra, för att jag också får träffa mina föräldrar. Jag är hos min pappa varannan helg och där finns det mycket djur att mysa med. Mamma träffar jag varje lov och också skriver med. Hon brukar skicka godnatt sms till mig och kärleksfulla memes”.

  • Maja 20 år, jag har hittat min familj nu och kunde inte vara mer glad för dem.

    Läs hela berättelsen
  • Albin 17 år, när det var dags för mig att flytta in, fick jag inreda rummet precis som jag ville.

    Läs hela berättelsen
  • Vi presenterar olika typer av hem, som du som ung kan få flytta till. Var du flyttar någonstans, beror på vad för slags problematik det finns i ditt liv.

    Läs hela berättelsen
  • Här kan du läsa mer om vad en akut-och frivillig flytt innebär, samt om vad en uppväxtplacering är.

    Läs hela berättelsen
  • Sigrid 19, domstolen bestämde att jag skulle bo hos pappa. Hos mamma var jag glad och där hade jag önskat att få bo.

    Läs hela berättelsen
  • Alexander 17 år, du får aldrig förlora din starka kraft eller din tillit till dig själv.

    Läs hela berättelsen
  • Vanja 20 år, berättar om sin resa mellan olika hem och om att hon tillslut började att tänka mer på sig själv.

    Läs hela berättelsen
  • Veronica 16 år, berättar om sina olika placeringar hos släkt, familjehem och jour-hem.

    Läs hela berättelsen
  • Yasmin 21 år, berättar om flytten till Sverige och om sin tid i Irak.

    Läs hela berättelsen
  • ”Jag bodde i ett annat hem tidigare, där trivdes jag mycket bättre. Jag och min lillebror bodde där ihop, men sedan blev mannen sjuk och vi fick flytta. Nu bor vi i olika hem, jag saknar det gamla hemmet det kändes mer som hemma”.

  • ”Vi vet inte riktigt varför vi blev placerade, socialen kom hem en dag till pappa och sen flyttade vi”