Jag började tro att det var fel på mig
2000- Året jag föddes, socialtjänsten var redan inblandad.
2004- Omgivningen började se mig och anmälde pågrund utav att jag var ute själv hela dagarna samt också för att det kom skrik från mitt hem. Det blev dock ingen utredning, trots flera anmälningar. Under denna tid började jag få panikattacker.
2007- Vår familj började få hotbrev "Det är lätt att dö". Det stod på en lapp tillsammans med en nallebjörn där någon hade skurit halsen på björnen. Jag började allt mer bli aggressiv. Folk krossade våra rutor mitt i natten, dem stod även utanför mitt fönster på nätterna och stirrade på mig.
Jag började tro att det var fel på mig.
2010- Jag flyttade till kontaktfamilj/familjehem
2012- Flyttade till HVB barnhem- misshandel fysiskt/psykiskt/mammas försökt till självmord.
2013- Flyttade till ett familjehem, fungerade inte, rymde. Socialtjänsten hämtade mig, hamnade på jour-hem där det var särbehandling.
2014- Jour-hem blev mitt familjehem. Jag fick kontakt med psykiatrin, blev inlagd och mitt familjehem lämnade mig. Fick flytta till ett nytt hem, dem var strikta men vänliga.
2015- Jag blev utåtagerande, testade familjehemmets gränser. Men dem gav inte upp om mig.
2016- Dåligt umgänge, jag tog dåliga beslut. Olika behandlingar, men familjehemmet stannade kvar vid min sida och stöttade mig.
2017- Jag började lita på familjehemmet, kanske dem tyckte om mig? Behandlade mig precis som deras barn hela tiden.
2018- Studerade och klarade gymnasiet med bra betyg, hade jättemycket stöttning från familjehemmet som jag idag kallar min familj.
2019- Flyttade till egen lägenhet, men är och kommer alltid vara en del av deras familj. Dem som aldrig ger upp på mig.
Så här ska det INTE vara
Omgivningen började se mig och anmälde pågrund utav att jag var ute själv hela dagarna samt också för att det kom skrik från mitt hem. Det blev dock ingen utredning, trots flera anmälningar.
Vår familj började få hotbrev "Det är lätt att dö". Det stod på en lapp tillsammans med en nallebjörn där någon hade skurit halsen på björnen.
Folk krossade våra rutor mitt i natten, dem stod även utanför mitt fönster på nätterna och stirrade på mig.
Flyttade till HVB barnhem- misshandel fysiskt/psykiskt
Socialtjänsten hämtade mig, hamnade på jour-hem där det var särbehandling.
Så här SKA det vara
Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp. Barkonventionen artikel 19.
Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Barnkonventionen artikel 6.
Barn som av olika anledningar inte kan bo kvar i sin hemmiljö har rätt till skydd och stöd från staten, samt rätt till ett alternativt hem. Barnkonventionen artikel 20.
Varje stat ska regelbundet se till att ett barn som är omhändertaget av myndigheter behandlas väl. Barnkonventionen artikel 25.
Berättelser från andra
Anna 18 år, på mötet ljög jag och sa att allt är bra.
Läs hela berättelsenAnton 15 år, när jag var hos henne fick jag sämre hälsa, mycket skräpmat och tv-spel.
Läs hela berättelsenEster 15 år, jag fick inte chansen att säga hejdå till mamma.
Läs hela berättelsenDina rättigheter i en video och hur det går till när man ska placeras.
Läs hela berättelsenIsabella 18 år, socialtjänsten blev indragen och jag kände mig oförstådd.
Läs hela berättelsenRamin 18 år, berättar om sin flykt till Sverige och om alla boenden han bott på.
Läs hela berättelsenMoa 16år, flyttade från familjehem till elevboende.
Läs hela berättelsen”Jag har aldrig fått ett godnatt sms eller en godnatt kram”
Sam 15 år, det var många gånger jag rymde hemifrån.
Läs hela berättelsen”Jag placerades på egen begäran när jag var 16 år gammal. Jag kände till vad ett familjehem var och sa att jag ville till ett sånt när jag kom till slutna psykiatriska vården. Jag kraschade totalt i en trappuppgång, berättade för polisen och skjutsades till psykiatrin”
Johanna 16 år, jag är evigt tacksam för att jag vågade berätta, om hur jag egentligen hade det.
Läs hela berättelsenKatja 15 år, önskade att jag hade någon som lyssnade istället för att ge mig medicin.
Läs hela berättelsenMaja 20 år, jag har hittat min familj nu och kunde inte vara mer glad för dem.
Läs hela berättelsenKlara 18 år, berättar om sina olika placeringar och framtidsplaner.
Läs hela berättelsen”Min placering har fungerat bra, för att jag också får träffa mina föräldrar. Jag är hos min pappa varannan helg och där finns det mycket djur att mysa med. Mamma träffar jag varje lov och också skriver med. Hon brukar skicka godnatt sms till mig och kärleksfulla memes”.
Albin 17 år, när det var dags för mig att flytta in, fick jag inreda rummet precis som jag ville.
Läs hela berättelsenHär kan du läsa mer om vad en akut-och frivillig flytt innebär, samt om vad en uppväxtplacering är.
Läs hela berättelsenVi presenterar olika typer av hem, som du som ung kan få flytta till. Var du flyttar någonstans, beror på vad för slags problematik det finns i ditt liv.
Läs hela berättelsenSigrid 19, domstolen bestämde att jag skulle bo hos pappa. Hos mamma var jag glad och där hade jag önskat att få bo.
Läs hela berättelsenAlexander 17 år, du får aldrig förlora din starka kraft eller din tillit till dig själv.
Läs hela berättelsenVanja 20 år, berättar om sin resa mellan olika hem och om att hon tillslut började att tänka mer på sig själv.
Läs hela berättelsen”Jag bodde i ett annat hem tidigare, där trivdes jag mycket bättre. Jag och min lillebror bodde där ihop, men sedan blev mannen sjuk och vi fick flytta. Nu bor vi i olika hem, jag saknar det gamla hemmet det kändes mer som hemma”.
Yasmin 21 år, berättar om flytten till Sverige och om sin tid i Irak.
Läs hela berättelsenVeronica 16 år, berättar om sina olika placeringar hos släkt, familjehem och jour-hem.
Läs hela berättelsen”Vi vet inte riktigt varför vi blev placerade, socialen kom hem en dag till pappa och sen flyttade vi”